I somras skrev NP om en 97-årig kvinna från Nynäshamn som inget hellre ville än att flytta till ett äldreboende. Kvinnan bor i en våning på nedre botten där hon ibland inte kan ta sig ut på grund av snön vintertid.
Hon har svag syn och kan inte läsa ens med hjälp av hjälpmedel från Syncentralen. På grund av den nedsatta synen har hon förväxlat sina mediciner, hon känner sig också otrygg på grund av att hörseln har blivit sämre.
Kvinnan har även hjärtbesvär, yrsel och hon behöver ständigt göra nattliga toalettbesök, och då är hon rädd för att falla.
Men Nynäshamns kommun gjorde bedömningen att hon är frisk nog att bo kvar i hemmet med hjälp av stödinsatser från hemtjänsten. Det höll kvinnan och hennes dotter inte alls med om utan överklagade beslutet till Förvaltningsrätten. Och nu har domen kommit. Hon ska få en plats.
Förvaltningsrätten menar att kvinnans situation präglas av hjälplöshet och isolering, oro och rädsla inför vardagen. Det är trots hjälpinsatserna inte en värdig tillvaro och därmed är lagens krav på skälig levnadsnivå inte uppfyllt. Det står i socialtjänstlagen att nämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och kunna ha en meningsfull tillvaro tillsammans med andra. Därför ska hon få en plats.