NP berättade nyligen om en jättegryta som Eva Dannstedt Branting hade hittat nära Segersäng. Hon söker förklaring till den märkliga isbildningen på jättegrytan.
En läsare föreslår i ett mejl till NP att isens form kan bero på att det ligger rullsten i jättegrytan som har frusit inne.
Geologen Erik Jonsson på SGU tror däremot att isens ojämna yta har påverkats av tö- och fryscykler.
– Men exakt vad denna ”koppärrighet” beror på, vete katten, säger han.
– En tanke kan vara att om det finns förmultnat material i grytans botten kan det vid förhöjda temperaturer ibland släppa ifrån sig lite gas. Det skulle kunna störa den halvsmälta isskorpans yta som har frusit igen.
Också meteorologerna på Forecas vädertjänst har funderat över isens form.
– Naturen är allt bra fantastisk, säger meteorologen Maria Jönsson och fortsätter:
– Vad jag och mina kolleger tänker är att det har samlats snö i jättegrytan, men snön har smält när det har blivit mildare och sedan åter frusit på, och då i olika lager. Själva bergsväggen har ju en viss värmeledningsförmåga så det är troligt att snön har smält underifrån samtidigt som det fryser på ovanifrån. Det skulle kunna skapa ett sådant här mönster. Jag har ingen riktig förklaring till just de konkava bucklorna, men det borde ha att göra med temperaturskillnader mellan botten och toppen av jättegrytan och att vattnet fryser i olika lager.