Nynäshamn. Uppsalaforskarna har studerat segregationen i Stockholms län utifrån en mängd faktorer kopplade till härkomst och ekonomi från 1995 till 2010.
För Nynäshamns del kan man kortfattat säga att graden av segregation på många områden i princip är konstant sedan 1995, trots att det har skett demografiska förändringar.
Det har till exempel blivit påtagligt fler rika, i relativ bemärkelse, i kommunen (24 procent 2010 mot 19 procent 1995). Under samma tid har andelen utlandsfödda i Nynäshamns kommun ökat från 9 till 13 procent (i Sverige bor ungefär 15 procent utlandsfödda).
Ny teknik har gjort det möjligt att använda en resurskrävande metod som mäter på individnivå.
Man har tittat på de 12 närmaste grannarna, men också hur segregationen ser ut om man tar de närmaste 12 800 personerna i beräkning.
Generellt visar undersökningen att segregationen ökar i länet, framför allt gäller det nyligen anlända invandrare och så kallade synliga minoriteter, samt den relativa fattigdomen.
– Det var egentligen ingen större överraskning att det ser ut så om man tänker på hur Sverige är uppbyggt. Utgår man från ett flerbostadsområde och sedan utökar antalet grannar kommer man till slut till villaområdet som ligger i närheten, då får man med en annan typ av befolkning och då minskar segregationen, säger Jan Amcoff, en av författarna till rapporten.
En punkt där Nynäshamn står ut från normen är utanförskapet på arbetsmarknaden.
Även om arbetslösheten sedan 1995 har sjunkit med tre procent så har andelen personer som står utanför arbetsmarknaden ökat från 14 till 16 procent.
Här visar datan också på att ökad boendesegregation av dessa personer – den mest påtagliga ökningen i hela länet.
John Östh, en av forskarna, tycker inte att siffrorna i Nynäshamn är särskilt dramatiska, bortsett från denna punkt. Det finns större problem i Nynäshamns grannkommuner, och störst är segregationen i Stockholm.
Han menar att det i slutändan är ett demokratiskt problem.
– Tittar man på Stockholms innerstad hittar vi områden med en så otroligt stark koncentration av rika och högutbildade individer att det nästan är sanslöst, att man knappt inom de närmsta 12 800 grannarna i princip aldrig möter en person med niqab eller som är arbetslös. Jag tror att hela samhället blir fattigare och olyckligare av att inte förstå hur omständigheterna ser ut i andra delar, säger John Östh.