Rykten sprids väldigt snabbt. Speciellt i en sådan liten stad som Nynäshamn. Om det kommer ut att du har gjort något som andra tycker är fel, kul eller konstigt, så vet alla andra om det inom kort tid. Och det är där skon klämmer. Ryktet behöver inte vara sant. Och det är nästan värre när det inte är det, för då vet man inte hur ryktet har uppkommit och varför det har kommit ut.
När rykten sårar någon har det gått för långt. Ett rykte kan starta på grund av avundsjuka och det blir oftast en större grej än vad det egentligen var menat.
Ingen tycker om rykten. Så varför startar man dem? För att man vill ha den där uppmärksamheten man får över att veta något, eller att man är så avundsjuk eller irriterad på en person att man använder ryktet som ett sätt att straffa? Även om folk inte tror det så är rykten en form av mobbning.
Det är alltid kul att få höra bra saker om sig själv. Men ibland kan även bra rykten vara osanna. Hör man att det någon sagt till dig som något positivt egentligen är falskt, blir man sårad och besviken. Då vill man hellre bli sårad av sanningen, än att bli lycklig av lögnen.